Tarmbakterier påvirker hjernen direkte (ny forskning på mennesker)

[Rosin]

http://www.forskning.no/artikler/2013/mai/358320

Spennende! Hvorfor sliter halvparten av de med IBS med angst/ depresjon? Hva kom først, mageplagene eller de psykiske plagene?
Forsøk på mus/rotter viser at de forandrer oppførsel når forskerne skifter bakteriefloraen i tarmen. Foreksempel blir sky og forsiktige mus tøffe og modige når de får bakterieflora fra mus med disse karaktertrekkene...

[Vigdis]

Lurer på om det var på Karolinska de dyrket bakteriene fra tarminnholdet til en frisk gammel dame. De har sprøytet det inn i flere med hell (den har ikke så mye med det den engang var, unntatt en haug med flotte bakterier som deler seg og deler seg). Jeg skulle gjerne hatt en dose av denne ursuppa, jeg tror den kunne gjort underverker

http://ryltenius.se/arbetsprover/fri...-ny-tarmflora/

http://fof.se/tidning/2011/7/donerat...-friska-tarmar

eroen Raes tror att typen av tarmflora kan vara viktig bland annat för hur mycket av olika näringsämnen och läkemedel som tarmarna kan ta upp. Det är också känt att tarmfloran påverkar mängderna av olika vitaminer som bildas i tarmarna.
– Om det visar sig att en viss typ är bättre för hälsan än andra, så kan fekala transplantationer bli ett intressant alternativ, säger Jeroen Raes.

Så kallade probiotika – matvaror spetsade med bakterier som ska gynna hälsan – säljs i dag för stora summor trots att det som regel saknas stöd för att de fungerar.
Ett problem med probiotika är att de bara innehåller någon eller några få bakteriearter. De allra flesta dör på vägen genom matsmältningsapparaten. De bakterier som till äventyrs klarar sig ända ner till tjocktarmen möter stenhård konkurrens. I tarmen finns över tusen bakteriearter som har utvecklats i samspel med varandra och med sin värdorganism. Det innebär att en transplantation av ett helt ekosystem in i tarmen förmodligen är ett effektivare sätt att förändra bakteriefloran.

I ett kroppstempererat rum på Karolinska institutet står fyra provrör med rödaktig gummikork, till hälften fyllda med en gulgrumlig lösning.
– Det här är guld värt, säger Elisabeth Norin, mikrobiolog och docent vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi.
Provrören innehåller tarmbakterier från avföring som en medelålders kärnfrisk kvinna i Norge donerade år 1995. Noggranna analyser visade att hennes avföring har fullt normala biokemiska egenskaper och dessutom är fri från bakterier som salmonella, shigella och campylobacter – liksom från sjukdomsframkallande virus och parasiter. Läkare på universitetssjukhuset i Bergen använde avföringen för att behandla ett tjugotal patienter med svår diarré i början av 1990-talet. Samtliga blev friska.
När kvinnan inte längre ville vara donator kontaktade läkarna Karolinska institutet för att få hjälp att bevara hennes bakterieflora i odling. Sedan dess har Elisabeth Norin utan avbrott odlat bakterierna. De kräver en invecklad blandning av näringsämnen och en helt syrefri miljö. Sannolikt är bara en liten del av donatorns ursprungliga tarmflora bevarad i odlingen. Trots det har bakterierna god effekt.
– Hittills har omkring hundra personer fått bakterierna. De allra flesta har blivit friska, säger Elisabeth Norin.